Skoltrivsel

Så här i uppstarten av mitt försteläraruppdrag kommer jag att lägga krutet på att få igång en dialog mellan de olika årskurserna från F-6. Det finns flera saker som behöver förändras och det absolut bästa forumet att behandla detta är i elevrådet.

Stefan Nilsson och jag har lagt upp en strategi att återuppstarta Augustenborgs GF, skolans egen idrottsförening, som är med i RF. Det kommer att bli ett bra fundament i vårt framtida arbete. Mer om detta kommer senare. Just nu handlar det om att skapa en tryggare, roligare och mer ansvarsfull skola. För min del kommer jag att arbeta med detta på låg- och mellanstadiet, men självfallet handlar allt det jag skriver om här för hela skolan.

Jag kommer att besöka alla klasser från F till åk sex. Vid detta besök kommer jag att prata om likabehandlingsplanen, konsekvenstrappan och elevrådet. Därefter är det upp till eleverna att börja slå sina kloka huvud tillsammans och skapa förändring. Det behövs. Detta kommer delvis att ske i elevrådet som leds av mig, Joakim och Anna-Lena. Vi kommer båda att jobba hårt för att skapa ett levande, kreativt och i största möjligaste mån ett självgående elevråd, uppbackat av oss. 

Det upplevs att mycket av de beteendeförväntningar, ett annat ord för regler :),  på skolan är luddiga vilket leder till att de inte efterföljs. Därför kommer vi att i största möjligaste mån att visualisera så mycket som möjligt. Det har redan kommit upp flera affischer i skolrestaurangen och fler är att vänta. Detta för att skapa en trevligare miljö där. Det hjälper dock inte med att sätta upp ett par affischer utan alla vi som vistas i elevernas miljö måste ta sitt ansvar. Vi måste hjälpas åt att skapa en miljö att trivas i. Det är inte för inte som flera av skolans personal är sjukskrivna. Det är ohållbart. Likaså mår många elever dåligt. Det måste VI alla ändra på.

Detta är några av de frågor som jag kommer att ägna min förstelärartjänst åt här och NU.

Joakim Björkman

Hjälp med att komma igång med ett språkutvecklande arbetsområde

 

För att lyckas utveckla undervisningen så att den blir språkutvecklande och att eleverna erbjuds rikliga tillfällen till språkanvändning och interaktion kombinerat med stöttning, behöver alla elever en undervisning som gör att de både kan läsa sig ämnesspråket och ämnesinnehållet.

 

På skolverkets hemsida kan man hitta hjälp med att komma igång med det språkutvecklande arbetet både individuellt eller i ämneslagen. Nedan kan ni se två diskussionsfrågor som är bra att börja med. Efter följer en checklista som man kan arbeta efter när man startar upp ett arbetsområde.

 

Diskussionsfrågor

 Syftet med dessa diskussionsfrågor är att utgöra grund för diskussioner som kan behöva föras i arbetet med att utveckla den egna planeringen och undervisningen i ett ämne mot att bli allt mer språk och kunskapsutvecklande. I arbetet med diskussionsfrågorna kan det vara

till hjälp att ha tillgång till en eller flera egna skriftliga planeringar då det gör det möjligt att relatera diskussionerna till egna erfarenheter.

 

Utgå ifrån en text som ni brukar använda i undervisningen och diskutera

textens syfte, vilka ämnesspråkliga drag ni kan identifiera samt vad som

kännetecknar textens struktur.

• Finns det något i textens språk som kan utgöra ett hinder för
  elevernas lärande?
• Hur kan ni i ert ämne stötta eleverna att läsa och samtala om denna
  text? Hur kan ni i ert ämne stötta eleverna så att de utvecklar
  förståelse för och själva kan använda de ämnesspecifika ord och

begrepp som finns i texten på ett adekvat sätt?

 

Checklista för ett språkutvecklande arbetsområde

• Finns tydliga lärandemål för både innehåll och språk?

• Är uppgifter och innehåll kognitivt utmanande?

• Går upplägget från det konkreta mot det abstrakta?

• Är innehåll och begrepp anpassade till elevernas språknivå? Förklaras de

tydligt?

• Knyts begreppen till elevernas vardagsspråk och egna erfarenheter?

• Genomförs undervisningen så att kognitivt utmanande uppgifter kombineras

med stöttning?

• Får eleverna möjlighet att muntligt bearbeta innehållet?

• Får eleverna möjlighet att skriftligt bearbeta innehållet?

• Ges goda möjligheter till interaktion och utvecklande samtal? (Parvis,

smågrupper, lärare-elev, helklass)

• Stöttas eleverna vid läsning av texter innan, under och efter läsningen?

• Stöttas eleverna när de skriver genom att läraren visar modelltexter och leder

gemensamt skrivande?

• Modelleras och uppmärksammas skolspråk och ämnesspråk?

• Synliggörs språkliga drag, som till exempel olika texttypers kännetecken och

innehåll?

• Finns modeller för hur förmågor, till exempel analysförmåga ska utvecklas?

• Kopplas innehåll till målen? Utvärderas detta? Får eleverna reflektera över vad

de har lärt sig? Hur de har lärt sig?

 

Boktips om formativ bedömning i praktiken

Boktips om formativ bedömning i praktiken

Jag har läst boken ”Att följa lärande” – formativ bedömning i praktiken av Dylan Wiliam. En inspirationskälla med många praktiska tips som kan användas i undervisningen. Boken vänder sig till blivande och verksamma lärare i grund-och gymnasieskolan och mest till matematiklärare. Den har två huvudsyften. Det ena är att komma med enkla, praktiska idéer om förändringar som varje lärare kan göra i klassrummet för att utveckla sin undervisning. Det andra är att bevisa att förändringar kan förbättra elevernas resultat.

 

  

På s. 45 skriver Dylan Wiliam ”En lärare behöver professionell utveckling eftersom deras arbete är så svårt, så komplext att det inte räcker med en livstid för att förbättra det.”

”Även de bästa lärare misslyckas. Från dem får man ofta höra att det, hur bra en lektion än gick, alltid går att hitta något som inte gick så bra som de hade tänkt sig, och som de ska göra bättre nästa gång.”

 

 

    

 

 

Språkutvecklande arbetssätt i matematik för pedagoger i förskoleklass och lärare i åk 1-9

Flera lärare/pedagoger från Augustenborgsskolan har anmält sig till matematiklyftet under HT 2015 – VT 2016.

Matematiklyftet för pedagoger i förskoleklass

Matematiklyftet i förskoleklassen är Skolverkets satsning på fortbildning i matematikdidaktik och riktar sig till personal i förskoleklassen.

Utbildningens innehåll utgår från ett webbaserat material som finns tillgängligt på Lärportalen för matematik. Fortbildningen, som syftar till att stärka och utveckla kvaliteten i verksamheten, är verksamhetsnära och bygger på kollegialt lärande. Innehållet för förskoleklassen följer Lgr11 och har sin utgångspunkt i forskning. Det är organiserat i en så kallad modul. Modulen tar sin utgångspunkt i matematiska aktiviteter, det vill säga något som man gör som kan sägas vara matematiskt. För tillfället deltar 18 pedagoger från förskoleklass i Malmö stad i denna utbildning. Den påbörjades hösten 2014 och avslutas i februari 2016.

Matematiklyftet för lärare i åk 1-9

Språk i matematik är en ny modul inom Matematiklyftet och byggs upp kring tre grundprinciper för ett språkutvecklande arbetssätt i matematik. Den första principen innebär att matematikinnehållet görs begripligt genom att det sätts i sammanhang som eleverna kan relatera till. Den andra är att främja aktiv språkanvändning både muntligt och skriftligt i matematikundervisningen. Den tredje principen handlar om att erbjuda varierad och långsiktig språklig stöttning. 

Läsåret 2015/2016 startar vi på Pedagogisk Inspiration utbildningsgrupper för lärare åk 1-9. Utbildningen pågår under två terminer med sammanlagt sex träffar á två timmar.

Förutom tid för träffarna behövs en till två timmar inför varje träff för inläsning av text, för att se filmer samt för att reflektera. Lärarna kommer dessutom att få genomföra aktiviteter i sin undervisning.

Med vänlig hälsning/Said

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

.